Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörnefors, Oskarsborg 1
Detta intressanta namn beskriver ett hus i Hörnefors, och med en förmodat intressant historia. Vi ska här inleda en av två artiklar om den mystiska Höken, och vi menar inte fåglar utan soldaten Olof Nilsson Hana Hök. Enligt en nutida släkting finns belägg för att denna soldat bedrev en lönnkrog. Krogverksamheten var i anslutning till en lanthandel i Hörneå vid slutet av 1800-talet, och det är ju en intressant historia. Beckens hembygdsförening bedriver pubaftnar i nutid men inte lönnkrog. Vi tror och hoppas att vi befinner oss på rätt sida om lagens skrank och slipper lagens långa arm.
Carl Carlin, som inte är känd för oss Beckenbor, skickade ett mail till redaktionen sommaren 2009. Han ingav förhoppning om att vi på Becken-Webbens historiska redaktion skulle kunna ge svar på olika frågor om denna Hök. Närmare bestämt är det Carls fru Elisabeth som har Hökens påbrå, från Hörneå. Även om vissa delar av byns hemsida berör historia, från forntid till modern tid, så är byanätets redaktion ganska klen när det gäller professionell släktforskning. Man får snarast se det som hedrande att frågor av detta slag ställs. Carl Carlin å sin sida visar sig vara en professionell släktforskare som söker information ur historiska dokument. Som motprestation har redaktionen lyckats rekryterat en motsvarighet inom byns närområde, Hörneås egen Hårddisk – smeden Lars Edin. Lars visar sig ha koll på alla boende i Västerbotten sedan 1500-talet ungefär, men mer om detta på en annan och kommande sida.
Bild 1. Hörnefors Oskarsborg 1 (ur bokserien Svenska Gods och Gårdar, förlag Uddevalla).
Skribenten, vars artiklar i bästa fall kan kallas kulturhistoria, gjorde en ansats kring nyåret 2010. I artikelserien om Hem-i-Hörneå hittades en fastighet i Hörnefors som hade anknytning till den fråga som Carl Carlin ställt. I boken Gods och Gårdar hittades nämligen en bild på en fastighet, kallad Oskarsborg 1 (bild 1). Namnet verkade fastigheten fått av dess forne ägare, Johan Oskar Höök. Då boken sammanfattades 1942 var Oskar Höök död, och fastigheten beskrevs som Hööks sterbhus. Vi återger här originaltexten från boken, se bild 2.
Bild 2. Text som beskrivs i anslutning till Oskarsborg 1.
När skribenten letade bland Algot Engströms bilder fann man inget som motsvarade Oskarsborg. Men, vid en närmare genomgång började man fundera på en glasplåt som återgavs 2009-12-31 under rubriken: "Dåliga" glasplåtar i Algots arkiv”. På detta kort ses en grupp personer på trappen till huset. Utstyrseln ger onekligen intryck av ”lanthandlare”. Beroende på hur glasplåten vänds i scanner blir den spegelvänd och vänder man den ”rätt” noteras något som möjligen har kopplingen till bild 1.
Bild 3. Foto av Algot Engström. Ett intressant men hopplöst okänt hus och med okända personer. Algot var uppenbarligen inte nöjd med plåten och placerade den i högen av skrot.
Det finns likheter mellan bild 1 och bild 3, på ett hus från olika tidsepoker. Texten (bild 2) säger oss att huset (mangårdsbyggnaden) blev tillbyggt 1930, och att man dessförinnan hade uppfört en ekonomibyggnad 1926. Bild 3 är troligen från 1920-talet. Ifall bilderna överensstämmer är Algots foto taget efter att ekonomibyggnaden uppfördes 1926 men innan entrén blev tillbyggd 1930. Dessutom har huset fått en ny brädfodring då fotografen från Gods och Gårdar dokumenterade huset 1942 (jmf bild 1). Övriga detaljer som antyder husets identitet är; fönstrens typ, skorstenen, husets proportioner samt dess form och läge i relation till ekonomibyggnaden i bakgrunden.
Bild 4. Vi zoomar in gårdsplanen från bild 3. I ärlighetens namn ser det lite skräpigt ut runt huset och kanske råkade Algot passera under någon period av ombyggnad 1926-1930.
Vem står på farstukvisten i bild 3? Naturligtvis förblir svaret spekulativt, men om teorierna stämmer borde en av herrarna vara Johan Oskar Höök. Han skulle i så fall vara ungefär 50 år. Om det är frun Anny (född Nordgren) som ses skulle hon vara drygt 40 år, ej otänkbart. Då personerna förstoras ytterligare framkommer bild 5. Skärpan i en nära 100 år gammal glasplåt (10 x 15 cm) är onekligen imponerande.
Bild 5. Personerna på trappen, kanske lanthandlare, och kanske heter en av dessa Johan Oskar Höök.
Fortsatta och vilda spekulationer utifrån bild 5 föreslår att person nr 2 från vänster är herr Höök, med frun Anny ses sittande på stolen. Dessutom ses ytterligare en man med ”lanthandlarmössa”, kanske en anställd expedit eller släktingar i familjen Höök. Och vem kan pojken vara i tidsenligt barnmode.
Vän av ordning säger att det var Olof Nilsson Hana Hök som bedrev lanthandel och blev ertappad med olaga buteljer år 1873, inte Johan Oskar Höök. Inte nog med det, bild 2 säger oss att fastigheten Oskarsborg förvärvades vid början av 1920-talet. Javisst, pinsamt nog är det så. Dock, ur Hörneås egen hårddisk - Lars Edin - framkommer att den förmodade Johan Oskar Höök (bild 5) på det förmodade Oskarsborg (bild 3) var son till den sanne Olof Nilsson Hana Hök. Kanske övertog sonen sin faders kundkrets, även om fadern dog redan 1887 då sonen var endast 10 år gammal. Det må vara hur det vill, dessutom är det osäkert ifall lönnkrogens lanthandel låg på samma ställe som Oskarsborg. Och, var låg Oskarsborg? Mer om detta på en kommande sida.
Gunnar Engström, 2010-01-14
Besökare